YTSKIKT

Trygga Renoveringars Ytskiktssektion

TRYGGA RENOVERINGAR – YTSKIKT

Kan läsas från en dator eller tablet

Trygga renoveringar – Ytskikt

Med ytskikt avses det yttersta skiktet på väggar, golv och tak. Ytskikt är alltså ett samlingsbegrepp som inkluderar bland annat färg, tapet och parkettgolv. Att lägga nytt golv – eller slipa det gamla – och måla om väggarna kan ofta ge ens hem ett tämligen stort lyft då ytskikten mer än något annat sätter prägeln på hemmet.
När man renoverar i sitt hem är det därför vanligt att man också gör något åt ytskikten. Är det en helrenovering man gör är det tämligen självklart att ytskikten då också inkluderas. Om det endast är ett rum man renoverar, såsom exempelvis köket, kan det ändå vara värt att fundera på om man inte samtidigt ska passa på att också låta hemmets ytskikt få en uppfräschning. Det kan dels vara praktiskt att göra ytskikten samtidigt som man ändå utför andra arbeten i ens hem, dels kan det i efterhand kännas tråkigt om man exempelvis har ett nytt fräscht kök men samtidigt har kvar de gamla, kanske tråkiga, ytskikten.

Golv

Att byta ut golven i ens hem, eller slipa om de befintliga trägolven, kan göra stor skillnad för helhetsintrycket. Golvet är också något vi går på varför de ska vara bekväma och samtidigt måste det valda golvet vara lämpligt att ha i det givna rummet. Vissa material är lämpliga att ha i vardagsrummet men passar mindre bra i hallen eller i köket. De olika materialen skiljer sig åt både vad gäller pris och tålighet men även avseende hur lättstädade de är. Det gäller därför att såväl tänka igenom vad man tycker är snyggt som vad man tror praktiskt kommer att fungera i respektive rum.
Det finns en mängd olika golvmaterial att välja mellan. Det sannolikt vanligast förekommande i våra svenska hem är dock trägolvet. Trä är såväl skönt att gå på som vackert att se på. Trä är ett naturmaterial vilket gör att det ofta ger ett vackert, levande och varmt intryck i hemmet. En nackdel med trägolv är att de kan vara dyra men å andra sidan har trägolvet en lång livslängd eftersom det kan slipas flera gånger om det får skador.
Trägolv finns i flera olika varianter. Man kan välja på parkettgolv, massivt trägolv eller fanérgolv. Det finns även en hel del olika träslag att välja mellan. Det finns alltså många alternativ varför det bästa rådet är att söka så mycket inspiration som möjligt innan man slutligen gör sitt val.
Ett annat naturmaterial man kan välja till golven är natursten. Urvalet av natursten för inomhusgolv är relativt stort och man kan välja på såväl marmor och kalksten som granit och skiffer. Såväl karaktär som pris skiljer mellan de olika materialen. Väljer man de lyxiga marmor- eller kalkstensgolven är det dock viktigt att tänka på att de kan vara känsliga för olika syror som exempelvis citrus, vin och vinäger. Dessa golv kan därför vara mindre lämpliga att ha i vissa rum. Väljer man istället granitstenen får man ett väldigt tåligt golv. Något annat som är viktigt att tänka på vid val av stengolv är att de ofta kan uppfattas som kalla att gå på varför man bör fundera på att installera golvvärme om man väljer att ha stengolv.
Ett billigare alternativ, till de dyrare trä- och stengolven, är laminatgolvet. Laminatgolv finns i många olika utseenden och kan ge sken av dyrare material som såväl trä som sten. Laminatgolv kan dock inte slipas, och ej heller skyddas genom att oljas eller lackas, varför de normalt har en kortare livslängd än trägolven. Laminatgolven ger inte heller samma naturliga och varma intryck som trägolven gör.
Ett annat golv, som åter blir allt mer populärt, är heltäckningsmattan. Heltäckningsmattan är framförallt populärt att ha i sovrummen på grund av mattans mjuka egenskaper som gör dem sköna att gå på. Heltäckningsmattorna ger ett ombonat och trevligt intryck. Deras nackdel är att de inte är lika lätta att hålla rena som de övriga golven.
Ett annat alternativ för golvet är att ha keramiska plattor. Keramiska fås framförallt i två olika typer; klinker eller mosaik. Klinkerplattor kan fås i ett flertal olika format och färger. Mosaik är små kakelplattor, ofta i kombinationer av olika storlekar och former. Såväl mosaik som klinker används främst på golv med stort rengöringsbehov, såsom exempelvis i hallen, då de är lätta att rengöra. Precis som gällande stengolven kan de keramiska plattorna uppfattas som kalla att gå på varför man bör fundera på att installera golvvärme om man väljer ett sådant golv.
Andra varianter på slitstarka och lättstädade golv, som finns att välja på, är exempelvis gummi-, linoleum- eller plastgolv.
Det finns alltså tämligen många olika typer av golv att välja på varför det är viktigt att man söker inspirationer och verkligen funderar igenom vad man tror skulle passa i ens eget hem. För de som vill läsa mer om de olika golvmaterialen, se här.
Slutligen är det viktigt att tänka på att de olika golven ställer olika krav på hur de ska omhändertas. Väljer man att ha trägolv måste de behandlas och tas om hand för att skyddas och behålla sitt vackra utseende. Många trägolv blir bara vackrare med åren, men det kräver att man sköter dem på rätt sätt.
Det finns flera olika sätt att behandla trägolv. Man kan använda såväl lack eller olja som hårdvaxolja, såpa eller lut. De olika metoderna passar olika bra för olika golv och de har också olika för- och nackdelar. Ett alternativ, som har många fördelar, är att använda lack. Ett lackat golv är slitstarkt och i princip underhållsfritt. Lack är nämligen det mest slitstarka alternativet när det gäller att ytbehandla trägolv. Eftersom lacken skapar en skyddande film på träet är det lacken som slits och nöts istället för själva träet.
Vill man bibehålla träets varma och levande intryck är dock ett vanligt alternativ att istället olja in golven. Olja framhäver träets färg och ådring men det skyddar dock inte träet lika bra som lacken gör. Ett bra mellanting kan då vara att istället använda hårdvaxolja. Hårdvaxoljade trägolv påminner till utseendet om oljade trägolv men samtidigt är de mer tåliga. Man kan även använda såpa för att behandla golven. Såpan ger dock inget skydd i början varför ett såpat golv initialt i princip är oskyddat viIket innebär att golvet blir känsligt för repor och andra skador. Allt eftersom golvet såpaskuras byggs en skyddande yta upp och till slut blir ytan motståndskraftig. Ju längre tid golvet behandlas desto hårdare och tåligare blir golvet. Slutligen kan man också använda lut. Lut ger inget skydd åt golvet utan måste kombineras med en skyddande behandling. Syftet med att använda lut är istället att motverka träets gulningsprocess.
För en djupare genomgång av respektive metod, se här.

Väggar

Att måla om eller tapetsera på väggarna är kanske den vanligaste typen av ytskiktsrenovering. Förutom de vanligaste typerna av ytskikt på hemmets väggar, målning eller tapetsering, finns det också andra alternativ såsom exempelvis träpanel.
Gällande tapetsering så finns det bokstavligen tusentals olika typer av utseenden på tapeter – allt från enfärgade till mönstrade. Enklast är att besöka ett byggvaruhus eller att titta runt på internet för att få inspiration innan ni väljer vad ni vill ha.   
Ett annat alternativ är att ha träpanel på väggarna. Trä är ett levande material som ger en tidlös och genuin känsla i rummet. Träpaneler kan dessutom på ett snyggt sätt bryta av mot exempelvis stora fönsterpartier. En annan fördel med att ha träpanel på väggarna är att det är mer tåligt än exempelvis en tapet. Trä anses även av många bli vackrare med tiden vilket inte en tapetserad vägg blir. Träpaneler består av massivt trä och utförs i olika typer av ytskikt såsom till exempel finsågade, borstade eller hyvlade. Träet går även att behandla eller måla i önskat utförande.
Ett billigare alternativ till träpanel, och även ett mer lättarbetat alternativ, är att på väggarna använda målade panelskivor. Dessa behöver inte spacklas, slipas eller målas. Dessa skivor går att få i utförande som påminner om träpanel i struktur och utseende men är alltså mycket enklare att få på plats. Nackdelen är att det inte ger samma genuina intryck som massivt trä.
Målade väggar är dock sannolikt det vanligaste vad gäller väggarnas ytskikt i våra hem. Det finns dock en hel del att tänka på gällande valet av färg vilket gås igenom i följande sektioner.

Grundarbetet

Något som är viktigt innan väggarna målas eller tapetseras är att grundarbetet är väl utfört. Det första man ska göra är att slipa och bredspackla väggarna för att få bort eventuella ojämnheter och andra skavanker. Därefter tvättas väggarna för att få bort damm och smuts innan väggarna målas eller tapetseras.
Är tanken att väggarna ska målas bör man också först titta om man idag har sprickor i färgen på väggarna. Är så fallet har man sannolikt väggar som ”rör sig” vilket gör att färgen kan spricka. Tycker man att detta är ett problem kan man, innan man målar, limma fast en glasfiberväv, så kallad microlit, för att undvika framtida sprickor i färgen. Alla hus rör dock på sig, framförallt nya hus, varför sprickor inte helt går att undvika. Med en glasfiberväv kan problemet dock minskas.
Microlit kan även användas för att täcka gamla sprickor som exempelvis är vanliga i äldre hus med betong/puts-väggar.

Målning

När man ska måla väggarna måste man välja såväl kulör som glanstal på färgen. Gällande kulör är det tämligen mycket att tänka och det är viktig att man verkligen provar sig fram så att man får den färg man vill ha. Det finns nämligen flera olika kulörer av de flesta färger varför man bör provmåla så att det blir den önskade färgen. Med fördel tar ni hem flera prover på ett antal kulörer och provmålar hemma så att ni kan jämföra dem med varandra i olika typer av ljus.
För att förstå vad man ska tänka på gällande färg är det bra att ha en grundläggande kunskap om dels vad det så kallade NCS-systemet är för något, dels vad glanstal innebär.

NCS-systemet

NCS är en förkortning för ”natural colour system” och är ett system som beskriver kulörer. Syftet med systemet är att säkerställa att färg beskrivs på ett enhetligt sätt av alla leverantörer. Systemet beskriver upp till 10 miljoner olika färger.
NCS-systemet utgår från sex så kallade elementarfärger. En elementarfärg är en färgton sådan att den bara liknar sig själv utan spår av någon annan färgton. Dessa färgtoner har egenskaper som inte finns ensamma hos någon annan färg. De sex elementarfärgerna är gult, rött, blått, grönt, svart och vitt. De första fyra färgerna är de kulörta elementarfärgerna medan vitt och svart är de så kallade okulöra elementarfärgerna. Alla övriga färger kan sedan sägas vara en linjär kombination av dessa elementarfärger vilket också är det sätt som NCS-systemet beskriver olika kulörer genom.
För att ge ett exempel på hur NCS-systemet ska läsas tittar vi färgkoden: ”S 1050-R90B”.
Det inledande S:et betyder att färgen ingår i NCS standardfärgerna som illustrerar NCS systemet. Den första delen av koden 1050 beskriver den aktuella färgens nyans som en kombination av okulöra färger och kulörta. 1050 betyder att denna färg har 10 % svarthet och 50 % kulörthet. Resterande del, de 40 % som fattas upp till 100 %, utgör vitheten i färgen. Nästa del i färgkoden, R90B utgör den så kallade kulörtonbeteckningen. R90B betyder att det är en röd färg (R) med 90 % blått (B) i. Det är alltså en rödaktig blå färg.

Glanstal

Förutom att förstå vad kulör är behöver man även ha en förståelse av innebörden av olika glanstal. De flesta av oss har säkerligen hört talas om benämningar såsom att en färg är helmatt eller blank vilket är exempel på olika glanstal.
Att det är viktigt att fundera över en färgs glanstal är för att intrycket av en kulör kan påverkas beroende på dess glans. Exempelvis ger en svart högblank yta ett annat intryck än en svart matt yta.
Vilket glanstal en färg har påverkar även andra egenskaper såsom hur mycket ljuset reflekteras samt hur lätt den målade väggen är att torka av. En blank färg reflekterar ljuset i större utsträckning än vad en matt färg gör. Matta färger använder man därför på ytor där man vill undvika reflektioner såsom exempelvis i taket. En matt färg döljer också ojämnheter bättre än vad en blank färg gör. En blank färg är dock lättare att hålla ren då den är lättare att torka av. Därför använder man oftast en blank färg i exempelvis köket där man har större behov av att torka av väggytorna än i exempelvis vardagsrummet.  
En färgs glansgrad anges i en skala från 1-100 och delas upp i följande kategorier: Helmatt (0-5) vilket brukar användas på ytor som man vill ska vara reflexfria som till exempel tak och kanske även väggarna i ett sovrum, Matt (6-10) vilket brukar användas på väggar som ska tåla viss avtorkning som till exempel sovrum och vardagsrum, Halvmatt (11-29) vilket brukar användas på väggar som man vill kunna torka av som till exempel kök och barnrum, Halvblank (30-59) vilket brukar användas på trädörrar och träfönster, Blank (60-89) för snickerier och metall och Högblank (90-100) för snickerier och metall.

Praktiska tips vid val av färg

Valet av färg på era väggar är självfallet en fråga om tycke och smak men det finns en del saker som är bra att tänka på innan ni väljer färg.
Ett klassiskt misstag som många gör när de väljer färg är att de inte tänker på inslaget av andra kulörer i den färg de har valt. Detta är särskilt tydligt vid valet av vit färg då de vita och ljusa tonerna är de mest skiftande kulörerna som finns. Små nyansskillnader förstärks också på en stor vägg och om du dessutom kombinerar flera vita nyanser så framhävs undertonerna och blir mer påtagliga. Plötsligt blir den vita färgen, man trodde var helvit, ganska gul i tonen eller så blir den varma vita plötsligt rosatonad.
Problemet med just vitt är att de vanligaste vita färgerna sällan är helt vita. De vanliga vita färgerna har såväl gula som gråa, röda och gröna toner i sig. Vitt påverkas dessutom av sin omgivning och kan därmed ge upphov till en rad oväntade effekter. Många övriga detaljer i ens hem är dessutom vita såsom exempelvis taket, snickeridetaljer och strömbrytare. Snickeridetaljer såsom golvlister är exempelvis ofta målade i den färg som kallas för Stockholmsvit vilken har färgkod S 0502-Y vilket innebär att det är en vit färg med ett visst inslag av gult (Y) i sig. Målar ni då väggarna runt omkring i en vit färg utan gult i sig, till exempel S 0500-N, kommer listerna framstå som gula. Skulle ni istället ha den mer helvita färgen på detaljer runtomkring, och sedan målar väggarna med Stocksholmsvitt, kan istället hela väggen ge intrycket av att vara gulaktig vilket kanske inte alls var vad ni önskade.
Även om den vita färgen kanske är den mest komplexa, när det handlar om hur den upplevs intill övriga detaljer och i olika ljussken, finns samma problematik även för andra färger. Idag är exempelvis grått en populär färg att måla väggarna i sitt hem med. Även den grå färgen innehåller inslag av andra kulörer såsom blå, röda, gula eller gröna toner. En grå färg med inslag av blått kan se väldigt grå ut i vissa sken medan den i andra sken plötsligt ger ett tydligt intryck av blått.
För att undvika dessa oönskade effekter kan man exempelvis välja samma vita färg på såväl detaljer som lister som på väggen. Detta för att inte undertonerna ska framträda så tydligt. Ett annat bra sätt att undvika oönskade effekter är att provmåla. Provmåla stora ytor på väggarna och även i närheten av detaljer såsom golvlister eller annat ni tror kan påverka intrycket. Tänk också på att betrakta det provmålade området i olika ljussken eftersom en färg kan ge ett intryck i lampsken men ett annat i dagsljus.

Tak

Taket är sannolikt det ytskikt de flesta lägger ner minst tid på när de funderar på att renovera ytskikten i hemmet. Det vanliga är att man lägger ner mycket tid på att fokusera på väggar och tak medan taket ofta målas vitt utan vidare eftertanke. Att ha ett plant helvitt tak ger ett ljust och fräscht intryck varför detta val sällan blir fel men det kan ändå vara bra att känna till vilka alternativ som finns så att man väljer det man verkligen vill ha när man ändå fräschar upp sina ytskikt.
I många lägenheter är det också vanligt med putsade innertak vilket gör det naturligt att måla det vitt. För att åstadkomma ett plant innertak utan skavanker limmar man då typiskt dit en glasfiberväv kallad microlit som sedan målas.
De övriga alternativen som finns, förutom det putsade vita innertaket, är gipsskivor, träpanel, panelskivor och kassettak.
Det kanske mest spektakulära valet är det så kallade kassettaket. Kassettak kan enklast beskrivas som från taket nedsänkta fyrkantiga rutfält, vilka kallas för takkassetter. Kassetterna kan vara rikligt detaljerade med ornament i varje kasset. Kassettak kan därför ge ett väldigt pampigt intryck men kräver också sin takhöjd eftersom de sänker takhöjden något. Takkassetter finner man oftast i äldre byggnader med högt i tak.
Mer vanliga alternativ är gipsskivorna som är skivor bestående av gips. Gipsskivor är ett populärt val av material, för innertak, eftersom de framförallt är lättarbetade och går snabbt att sätta upp. En annan fördel med gipsskivor är att de även förbättrar innertakets brandskydd och dess ljudisolerande förmåga. Gipsskivor kräver dock att skarvarna mellan skivorna spacklas efter det att skivorna är på plats. För att åstadkomma ett plant gipstak utan skavanker och sprickor så används ofta microlit
Ett mer miljövänligt, än gipsskivorna, är träpanelen. Träpaneler ger också oftare än varmare känsla eftersom trä är ett naturmaterial. Träpaneler består av massivt trä och utförs i olika typer av ytskikt såsom exempelvis finsågade, borstade eller hyvlade. Träet går även att behandla eller måla i önskat utförande.
Slutligen kan man också välja panelskivor vilket är det mest lättarbetade alternativet eftersom de varken behöver spacklas, slipas eller målas. Dessa skivor går att få i ett utförande som påminner om träpanel men kommer sannolikt inte att ge samma genuina intryck som massivt trä.