VENTILATION

Trygga Renoveringars Ventilationssektion

Inledning ventilation

De flesta av oss tänker sannolikt inte på husets ventilationssystem särskilt ofta. Ventilationen i ett hus är dock avgörande för såväl husets som de boendes hälsa.
Vi människor är beroende av att ha frisk luft att andas och är därför beroende av att bo och vistas i byggnader med ett bra ventilationssystem som säkerställer att vi får tillgång till frisk luft. De flesta av oss är noga med vad vi äter och dricker, men något vi ofta glömmer är luften vi andas. Med tanke på hur mycket luft vi faktiskt inandas varje dag borde det vara tämligen självklart att också vara noggrann med vilken luft man inandas. Vi som bor i Sverige tillbringar dessutom nästan all tid inomhus varför vi blir än mer beroende av en god ventilation.
Ett väl fungerande ventilationssystem tar in ren och frisk luft och transporterar bort gammal och dålig luft. Ett bra ventilationssystem ser till att luften omsätts i tillräcklig utsträckning för att vi alltid ska ha frisk luft även inomhus. För människan kan trötthet, astma, för höga radonhalter och andra hälsoproblem bli en följd av bristfällig ventilation. För byggnaden kan fuktskador, dålig lukt, mögel- och kvalsteransamlingar bli konsekvensen om husets ventilation är bristfällig
För byggnaden är det stora problemet att luft i ett hus som inte omsätts blir fuktig. Människor, maskiner och material tillför kontinuerligt vattenånga, partiklar och gaser till inomhusluften. Stora källor till fukt i inomhusluften är bland annat vår utandningsluft, matlagning samt duschar och heta bad. Högre luftfuktighet inomhus under lång tid kan skapa mögel på ytor och inredning. Ett annat problem är att vi människor ger ifrån oss koldioxid som andra i vår omgivning tvingas andas in. För hög koldioxidhalt leder till huvudvärk, yrsel och illamående. För att undvika att dessa olika typer av föroreningar behöver vi en bra ventilation.

Ventilationens Grundprincip

Den grundläggande principen för ett ventilationssystem är att den förorenade inomhusluften ska bytas ut mot en renare uteluft. I en bostad ska man ta in luft i de rum där folk vistas regelbundet och under längre tid, såsom sovrum och vardagsrum, medan utrymmen där man vistas kortare tid kan genomströmmas av luften från de andra rummen. Man ska ta bort luft ur de rum där föroreningarna är som störst, alltså från kök, badrum och andra våtutrymmen. En grundläggande princip är att ventilationen ska se till att byta ut hälften av luften i en bostad minst varje timme. 
I en bostad är det extra viktigt att ventilera bort den fukt som vi människor alstrar. I badrum, kök och tvättstugor – där vi duschar, torkar kläder och lagar mat – behöver luften bytas ut mycket oftare än en halv gång i timmen. Långvarigt hög luftfuktighet leder till mögel som är hälsofarligt och skadar huset.
Den luft som tillförs kallas tilluft och ska tillföras i så kallade ”rena” rum såsom sovrum och vardagsrum medan den ”smutsiga” luften ska bortföras i ”smutsiga” rum såsom kök och badrum via det man kallar frånluft. Ventilationen ska också medverka till att föroreningar inte sprids från mindre rena rum till rena rum, exempelvis från kök och WC till sovrum och vardagsrum. Ytterligare en grundläggande princip är att ett bra ventilationssystem ska fungera på ett sätt så att ett svagt invändigt undertryck skapas. På så sätt sugs luften ut ur de tänkta frånluftskanalerna och systemet förhindrar fukten att söka sig via luften ut i väggar och fönster, upp genom vindsbjälklag och på vinden och på så sätt orsaka kondens och risk för mögel- och rötskador.
Den luft som avsiktligt tillförs via tilluftsventiler bestämmer delvis det totala utbytet av luft genom en byggnad. Annat som tillkommer kallas ofrivillig ventilation och kommer från vädring, öppning av dörrar och fönster samt genomläckning i otätheter. Hur stora otätheter det finns i byggnadsskalet samt de drivkrafter som påverkar huset bestämmer den ofrivilliga ventilationen. Storleken på dessa drivkrafter beror på skillnader i temperaturer, den fria höjden i huset samt vindbelastning. Hus med god lufttäthet måste alltid ha ett väl genomtänkt ventilationssystem med till- och frånluftsförsörjning genom ventiler eftersom tätare hus ger en lägre ofrivillig luftväxling, som resultat.
Det kan vara svårt att veta om ventilationen i ett hus är bra eller inte. Men det finns några riktlinjer att gå efter. Det ena är förekomsten av imma. Om det är imma på insidan av fönster i ett eller flera rum, eller om imman på spegeln i badrummet inte försvinner inom kort är ventilationen undermålig. Det finns också en hel del mer indirekta symtom på att inomhusluften kräver mer ventilation. Det kan handla om huvudvärk, trötthet och allergier som uppstår hos familjemedlemmar. Den som känner sig osäker kan anlita en fackman för att mäta de faktiska värden som finns på ventilationen. De går då igenom rum för rum och gör en analys på läget samt vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.

Olika typer av ventilationssystem

Det finns flera typer av ventilationssystem att välja på. De kan också kombineras med olika energibesparande system. Det viktigaste är dock att systemet gör vad det ska, nämligen tillför frisk luft och för bort fukt och förorenad luft. Det finns samtidigt krav på att varje byggnad ska göra av med så lite energi som möjligt men det är viktigt att komma ihåg att de energibesparande åtgärderna inte får leda till att byggnaden inte uppfyller kraven på luftkvalitet, luftflöde och fuktsäkerhet i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 6.
Nedan förklarar vi de tre typer av ventilationssystem som finns. Grundläggande är dock att ventilation i bostäder utformas så att tilluftsventiler finns i sovrum och vardagsrum medan frånluftsventiler finns främst i badrum, wc, tvättrum och kök. Den rena friskluften ska alltså komma in där vi normalt vistas oftast och frånluften leds ut där vi skapar föroreningar i form av matos, lukt och fuktig luft. I kök och badrum bör det också finnas möjlighet att öka frånluftsflödet tillfälligt genom till exempel en fläkt.
De tre olika ventilationssystem som finns är:
  • Självdrag (S)
  • Mekanisk frånluft (F)
  • Mekanisk från- och tilluft (FT)
Det finns egentligen även ett fjärde och ett femte system men det handlar mer om energi och är inget som egentligen påverkar själva ventilationen. Detta är mekanisk frånluft med värmeåtervinning (FX) och mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX).

Självdrag (S)

Förr byggdes alla hus med självdragsprincipen. Självdragsventilationen finns i huvudsak i äldre småhus och flerbostadshus byggda före 1976. Självdragsventilationen fungerar genom att det skapas ett ventilationsflöde av värmen inomhus samt vindpåverkan på byggnaden. Självdragsventilationen fungerar alltså utan fläkt. Ett hus med självdrag bygger på att det inte är tillverkat helt tätt. Springor och sprickor i fasaden, liksom otäta golv tillåter luft (tilluft) att strömma in i huset. I lite modernare versioner är det tilluftsventiler, så kallade spaltventiler som ofta placeras ovan fönster eller längs golvet, som ser till att luften kan strömma in. Luften sugs sedan ut genom frånluftsventiler som normalt placeras i badrum och kök.
Oavsett hur självdragssystemet är uppbyggt i huset baseras systemet på att utomhusluften är kallare än inomhusluften. Med en skillnad i temperatur mellan inne- och uteluft uppstår termiska krafter, som ser till att det sugs in luft (tilluft) i bostaden genom ventiler och otätheter. Den kalla luft som sugs in värms upp av bostadens värmekällor. Varm luft stiger uppåt varför den då sugs ut genom skorstenspipor och utsugningsöppningar vid taket. På så sätt får man en naturlig luftcirkulation genom bostaden.
Självdragssystemet bygger alltså till stor del på temperaturskillnaden mellan inomhus- och utomhusluften. Systemet blir därför väldigt väderberoende. När det är varmt ute, så att temperaturskillnaden är ringa, fungerar därför inte en självdragsventilation särskilt bra. När det däremot är riktigt kallt finns risk för överventilation vilket ökar uppvärmningskostnaderna onödigt mycket. Bäst fungerar således självdraget under vår och höst, när temperaturskillnaderna är lagom stora. Även vinden påverkar självfallet tillförseln av ny luft. En blåsig dag får man stor luftväxling, är det varmt och vindstilla kan ventilationen avstanna helt. Detta gör att det är svårt att påverka ventilationen, speciellt om tilluften enbart kommer in i huset genom otätheter. Självdragsventilationen påverkas också av hur många våningsplan luften strömmar igenom. Varm luft strömmar uppåt så ju fler våningsplan man har ju större så kallad skorstensverkan. Ett enplanshus med god lufttäthet kommer sommartid i stort sett inte ha någon ventilation alls.
Det man bör komma ihåg är att detta ventilationssystem kommer från en tid när husen byggdes med naturliga otätheter. Idag bygger man bostäderna mycket tätare och det innebär att man under de varma årstiderna knappast har någon ventilation överhuvudtaget med detta system. Det är därför bra att komplettera med tilluftsventiler, om sådana saknas, för att bättra på inflödet av tilluft. Det finns också en variant på självdragsventilationen som kallas förstärkt självdragsventilation, eller hybridventilation, där frånluftskanalen har kompletterats med en elektrisk eller vinddriven fläkt. Det handlar helt enkelt om att en otillräcklig självdragsventilation stöttas upp av mekaniska fläktar för att man hela tiden ska kunna erhålla en bestämd ventilationsgrad
Undersökningar visar att självdragsventilationen har flest fel av de olika systemtyperna. En uppenbar fördel med självdragsventilation är dock att den inte kräver någon energi till driften och att den inte genererar något som helst buller.

Mekanisk frånluft (F)

I dag, med täta byggnader, är det svårt att få en självdragsventilation att fungera tillfredsställande året om. Därför har många villor installerat mekaniska frånluftssystem, där inomhusluften (frånluften) sugs ut med hjälp av en fläkt genom kanaler från kök, bad, toalett och tvättstuga. Ett kanalsystem knyter samman frånluftsventilerna, varefter luften blåses ut genom en takhuv med hjälp av en frånluftsfläkt. Tilluften kommer in på samma sätt som i ett självdragssystem, alltså genom otätheter, ventiler eller vädringsluckor. Luftväxlingen sker alltså med hjälp av en centralt placerad fläkt. I hus med frånluftssystem har man möjlighet att styra ventilationen och reglera drifttiden och luftflöden.
Detta system har en del nackdelar. En är att friskluften, precis som vid självdrag, tas in obehandlad. Vid låga temperaturer medför detta kalldrag, vilket gör att man ofta stänger friskluftsventilerna och därmed försämrar ventilationen. Vidare kan man inte filtrera friskluften på ett tillfredsställande sätt innan den kommer in i bostaden. Ytterligare en nackdel är att systemets fläktar och don ibland ger ifrån sig ett störande buller samt att systemet kräver elektrisk energi.
Frånluftsventilerade byggnader kan också ha en allt för låg luftomsättning trots att frånluftsfläkten arbetar kontinuerligt och säkerställer luftväxlingen. Det kan vara svårt att säkerställa tillförseln av friskluft på de mest lämpliga ställena och problemet kan uppstå om det inte finns tillräckligt med tilluftsdon eller om donen är stängda, felaktigt placerade eller igensatta. Problemet kan även uppstå om fläkten är felinställd.

Mekanisk från- och tilluft (FT)

I hus med mekaniskt från- och tilluftssystem tillförs även tilluften (utomhusluften) med hjälp av fläktar. Man har då alltså två typer av fläktar: en som trycker in tilluft i bostaden, och en som leder ut frånluften. Systemet har normalt värmeåtervinning och värmeväxlare och kallas då FTX-system.
Kanaler för lufttillförsel och frånluft drar man till ett centralt placerat aggregat, där energiinnehållet i frånluftsvärmen, med hjälp av en värmeväxlare, överförs till den kalla friskluften. För att man ska slippa nedsmutsning av värmeväxlaren är oftast utsuget från spis separerat från ventilationen och sköts med en vanlig köksfläkt.
Med denna typ av anläggning är det möjligt att kontrollera att både luftkvaliteten och den luftmängd som tillförs bostaden är tillfredsställande. Dessutom är en sådan anläggning energiekonomiskt lönsam, då man återvinner värmen i frånluften.
I ett mekaniskt från- och tilluftssystem fungerar alltså ventilationen genom att ta in uteluften centralt, förvärma och filtrera den samt via tilluftsdon fördela luften till i första hand bland annat sovrum och vardagsrum – som har störst behov av ren luft. Den använda luften sugs ut via frånluftsdon som oftast är placerade i de mest förorenade rummen, och då i första hand i kök och våtrum. Man kan återvinna större delen av värmen i frånluften innan förbrukad luft lämnar byggnaden – om systemet är utrustat med en värmeväxlare (FTX-system). I ett hus med FTX-system och god lufttäthet ges den bästa möjligheten till kontroll av luftströmmar, flöde och teknisk komfort. Men för att effektiviteten i systemet inte ska avta krävs ett kontinuerligt underhåll med byte av ventilationsfilter samt kontroll av flöden.
Med denna teknik behöver varken ett undertryck eller övertryck skapas, dock så strävar man i praktiken efter ett visst undertryck i byggnaden.
En fördel med systemet är alltså att man kan förbehandla den luft som tas in i huset. Den kan filtreras, värmas och kylas. Eftersom systemet är tekniskt komplicerat krävs dock regelbunden tillsyn med rengöring av don, kanaler, filterbyten och injustering.

Allmänna krav på ventilation

Boverket ställer grundläggande krav på luftväxling och luftkvalitet i en byggnad. Enligt Boverkets Byggregler är minimikravet 0,35 liter/s gånger bostadsytan utryckt i kvadratmeter. Luftflödet till ett hus på 150 m² blir följaktligen : 0,35 l/s gånger 150= 52,5 l/s. Boverkets byggregler beskriver vidare att exempelvis tilluftsflöde i sovrum bör vara minst 4 l/s per sekund.
När det gäller frånluftsflödet bör man i kök ha ett minsta flöde på 10 l/s samt indirekt tillgång till ett öppningsbart fönster eller vädringslucka. Köket ska även ha forcering, alltså fläkt, med god uppfångningsförmåga. I Bad- eller duschrum ska frånluftsflödet åtminstone vara 10 l/s om öppningsbart fönster finns eller 15 l/s om fönster saknas. Är dusch- eller badrummet större än 5 kvadratmeter ökar kravet med 1l/s per extra kvadratmeter. En toalett ska ha ett minsta frånluftsflöde på 10 l/s och det samma gäller för en tvättstuga. I tvättstugan ökar kravet med 1 l/s per kvadratmeter om rummet är större än 5 kvadratmeter.
Det är också viktigt att veta att det krävs att man gör en så kallad bygganmälan, vid väsentliga ändringar av husets ventilationssystem. Kraven kan vara olika för olika kommuner varför man alltid bör kontakta kommunen innan man byter ventilationssystem.

OVK

Boverket ställer grundläggande krav på luftväxling och luftkvalitet i en byggnad. En så kallad obligatorisk ventilationskontroll, OVK, ska göras innan ett ventilationssystem tas i bruk för första gången och sedan var 3:e eller 6:e år, beroende på vad byggnaden används till och typ av ventilationssystem. OVK-krav gäller ej för en- och tvåbostadshus med självdragssystem eller med enbart fläktstyrd frånluft utan värmeåtervinning. De återkommande kontrollerna gäller oavsett system inte för en- och tvåbostadshus. Att kravet inte gäller dessa byggnadstyper beror på att man anser att en ägare av ett småhus borde ha ett så stort eget intresse av att ventilationen fungerar tillfredställande att en obligatorisk återkommande kontroll framstår som onödig. Det är dock viktigt att komma ihåg att kravet på OVK gäller även för ägare av småhus innan ett nytt ventilationssystem tas i bruk om systemet i fråga är av typen FT, FX eller FTX.
Radhus kan vara svåra att bedöma, delar man på ventilationen blir det pliktigt. Delar man på entré blir det också pliktigt. Kom ihåg att det alltid är byggnadens ägare som ansvarar för att ventilationssystemet fungerar som det ska.
De vanligaste felen som upptäcks vid OVK är mindre luftflöden än projekterat samt smuts i fläktar och kanaler.

Radon

Radon syns inte, känns inte och luktar inte. Radon märks inte men radon kan orsaka cancer och därmed döda! Det uppskattas att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i bostaden. Nästan en halv miljon bostäder i Sverige är så påverkade av radon att de behöver saneras. Bara 10 % av dem som bor i hur med för hög radonhalt känner till det. 90 % är alltså okunniga om detta faktum.
Vad är då radon? Radon är en gas som finns naturligt i luften, marken och vattnet. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i luftrör och lungor. Radon kan orsaka lungcancer. Det är när radonhalterna i ett hus eller på en arbetsplats är höga som det kan vara skadligt för hälsan.
Radon finns naturligt överallt. Det finns i marken, i luften och i vattnet. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:
  • marken under och runt om huset
  • byggnadsmaterialet
  • vattnet som används i hushållet
Marken är den vanligaste radonkällan. Gällande markradon så bedöms cirka tio procent av ytan i Sverige vara så kallad högradonmark. Många kommuner har därför undersökt radonsituationen i marken. Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande hos din kommun om du vill veta mer om radon i marken där du bor.
Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten, till exempel betong, tegel, lättbetong, innehåller radium och avger därför radon. Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är den så kallade ”blåbetongen” som användes fram till slutet på 70-talet.  Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk.
Det är ovanligt med höga radonhalter i kommunalt hushållsvatten. Men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning och vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms vara otjänligt att använda som livsmedel.
Förhöjda halter av radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd. Gör därför alltid en mätning av radon i inomhusluften om du upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet. När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En tumregel säger att en radonhalt i vatten på 1 000 Bq/l ger ett tillskott på cirka 100 Bq/m3 till inomhusluften.
Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små. Radon som du dricker tas upp i magsäcken och transporteras ut i kroppen. Den största delen andas du ut inom en timme.
Åtgärder för att sänka radonhalten i fritidshusets vatten är sällan nödvändiga om du vistas i huset kortare perioder.

Vilka gränsvärden gäller?

Gränsvärdet för radon i bostäder är 200 becquerel per kubikmeter. Statens Strålningsinstitut, SSI, räknar med att det finns cirka 150 000 bostäder med en högre radonhalt än 400 becquerel per kubikmeter, alltså dubbelt så mycket som gränsvärdet säger är tillåtet. Minst lika många till mellan 200 och 400 becquerel per kubikmeter, också det alldeles för högt.
Att mäta radonhalten är enkelt. Den vanligaste mätmetoden är att använda så kallad spårfilm som man får från ett mätlaboratorium. Miljöförvaltningen i alla kommuner vet vilka man ska vända sig till, många kommuner genomför också radonmätningar kostnadsfritt. Spårfilmen sätts fast på flera ställen i bostaden och får sitta ett par månader. Därefter skickar man in dem till mätlaboratoriet som tar fram resultatet.

Radonsanering

För att välja rätt saneringsåtgärder måste du veta varifrån radonet kommer. I vissa fall räcker det med en liten åtgärd för att sänka radonhalten. Ibland behöver du kombinera flera olika åtgärder.
Om radonet kommer från byggnadsmaterialet handlar det i första hand om att öka luftomsättningen. I enklare fall räcker det ofta med att förbättra byggnadens ventilation. Väggar med blåbetong kan tätas med radontapet eller puts. Ska du renovera kan du samtidigt ta in ett företag som byter ut byggmaterialet i väggar som inte är bärande.
Om radonet kommer från marken bör man täta sprickor och andra otätheter i husets grundkonstruktion. Räcker inte det kan du skapa ett undertryck under huset så att markluften inte sugs in. Det finns olika metoder för det, bland annat radonsug och radonbrunn. Kombinera eventuellt med att förbättra byggnadens ventilation. Tänk dock på att tekniska system för sanering alltid behöver underhållas.
Om radonet kommer från hushållsvattnet räcker det i de flesta fall med att installera en radonavskiljare. Genom att lufta vattnet kraftigt med en radonavskiljare försvinner en stor del av radonet.