EL

Trygga Renoveringars Elsektion

TRYGGA RENOVERINGAR – EL

Kan läsas från en dator eller tablet

Tryggar Renoveringar – EL

Tillgång till elektricitet är av fundamental betydelse för samhället. Såväl privatpersoner som industrin är helt beroende av tillgången till el. I våra hushåll använder vi exempelvis el till belysning, hushållsapparater, TV och datorer. Många hushåll använder också el för uppvärmningen av huset.
Vad är då elektricitet som vi är så beroende av för att få vardagen att fungera? El är enkelt uttryckt ett effektivt sätt att förflytta energi från en energikälla till exempelvis er lampa eller dator. Själva energin finns i stort sett överallt – i vinden, solen och vågorna men också lagrad i fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas. Det våra kraftverk gör är att omvandla energikällorna till el som sedan transporteras vidare genom våra elnät och hem till er. Elen är en energibärare för all energi vilket gör den tämligen unik och också till något som vi är helt beroende av.
El är alltså något vi i samhället är helt beroende av men el är också något som kan vara mycket farligt. Varje år skadar sig cirka 1500 personer på grund av elektricitet och sannolikt är mörkertalet stort. Enligt rapporter från Elsäkerhetsverket är det i huvudsak barn och hemmafixare som löper störst risk att råka ut för elolyckor. En annan risk med el är att felaktiga elinstallationer kan bli en brandfälla. Olika typer av elfel är nämligen en vanlig brandorsak. Försäkringsbolagen uppskattar att närmare 20-30 procent av de anmälda brandskadorna är elbränder. En vanlig spik till en upphängd tavla kan exempelvis vara orsak till att en brand uppstår om den träffar en elledning i väggen.
Det finns alltså många skäl att säkerställa att man har säkra elinstallationer i ens hem varför det är bra att ha en grundläggande uppfattning om vad el är och vilka skydd man måste och bör ha i ens hem.

Vad är el?

El kan förenklat beskrivas som transport av energi mellan två punkter. Det som möjliggör denna energitransport är en spänningsskillnad mellan de två punkterna. Spänning mäts i Volt och elen i våra hushåll genereras av en nätspänning mellan 230 och 400 Volt.
I hemmet finner man normalt två olika nivåer av nätspänning; 230 eller 400 Volt. 230 Volt är standardspänningen i alla så kallade enfassystem medan 400 Volt är standardspänningen i trefassystem. I de allra flesta fall räcker det med 230 Volt, alltså enfas. Belysningen i ert hem samt elektrisk apparatur såsom datorer, TV och vitvaror såsom kyl och frys kräver endast enfas. I vissa fall kan man dock behöva en högre effektmatning vilket åstadkoms via trefas. Det kan exempelvis behövas till induktionshällen eller till element som drivs av el.
Spänningen som mäts i Volt, är alltså en förutsättning för att kunna få till transporten av energi. Men det som ger oss resultat i hemmet, exempelvis tänder en lampa, är inte spänningen utan strömmen. Ström, som mäts i Ampere, genereras av de elektroner som strömmar från den ena punkten till den andra. Spänning, spänningsskillnaden mellan de två punkterna, är det som skapar strömmen av elektroner vilket är det vi i dagligt tal kallar för ström.
Elen kommer in i ert hushåll till en så kallad gruppcentral. Gruppcentralen består av en huvudsäkring, en elmätare, ett antal övriga säkringar och antagligen också en jordfelsbrytare. Gruppcentralen brukar ibland i vardagligt tal kallas för proppskåp. Från gruppcentralen går sedan elledningar ut till alla hushållets eluttag.

Vem ansvarar för elen?

Då elen i våra hushåll, om den hanteras felaktigt, är direkt farlig för människan har regeringen tillsatt en myndighet, Elsäkerhetsverket, som bland annat ansvarar för att förebygga skador orsakade av elektricitet.
Elsäkerhetsverket ställer krav på elektriker och utfärdar behörigheter för att säkerställa att elinstallationsarbeten utförs på ett korrekt, och därmed, säkert sätt. Således krävs det nästan uteslutande att det är en auktoriserad elektriker som utför elinstallationsarbeten. Alla auktoriserade elektriker och elinstallationsföretag är registrerade hos elsäkerhetsverket.
Man ska alltid använda en auktoriserad elektriker för elarbeten och säkerställa att man får ett intyg efter utfört arbete. Intyget heter ”Försäkran om utförd elinstallation hos konsument” och utfärdas av EIO som är branschorganisationen för elföretag i Sverige.
I sammanhanget är det är också viktigt att komma ihåg att det är ni som är ansvariga för elen i ert hushåll. Det är ni som fastighets-, villa- eller fritidshusägare som enligt svensk lag ansvarar för att era fasta elinstallationer är säkra och inte utgör risk för olyckor eller skador. Med fasta elinstallationer menas sådan utrustning som används permanent på en och samma plats, till exempel elledningar i väggar eller en spis. Bor ni i en hyres- eller bostadsrätt är ni ansvariga att se till att elinstallationen är fri från synligt slitage och synliga skador. Anmälningsplikt råder till den som ansvarar för anläggningen om slitage eller skador upptäcks.
Det är också alltid ni själva som ansvarar för att de anslutna apparaterna är i gott skick. Således har ni ett ansvar för att elen men även ansluten apparatur i ert hushåll fungerar på ett korrekt sätt.
Vad gäller el är det alltså tämligen lite ni får göra själva. Det ni får göra själva är enklare saker såsom att byta en trasig propp eller återställa en utlöst automatsäkring, byta glödlampor, byta fast installerade eluttag och strömbrytare samt byta ut en fast ljusarmatur givet att det är i ett torrt och icke brandfarligt utrymme. I ett badrum får man inte göra några elarbeten själv överhuvudtaget.

El i våtrum

I bad- och duschrum där det finns fukt och många jordade föremål är riskerna för svåra elolyckor högre. Därför får du som privatperson inte göra några elektriska installationer på egen hand. Endast auktoriserade elinstallatörer får göra elarbeten i dessa utrymmen.
I Svensk Elstandard, ”Elinstallationer i badrum”, beskrivs hur ett badrum delas in i olika områden. Detta beror på att miljön i ett badrum inte är homogen, dvs inte likadan i hela utrymmet. Reglerna är därför olika i olika områden beroende på dels hur mycket vatten man kan förvänta sig att det kan förekomma, dels i vilket ”skick” personer inom respektive område förväntas vara i. Med skick avses om personen förväntas vara torr eller våt samt påklädd eller avklädd. Detta är faktorer som påverkar risken för skador om man utsätts för en strömgenomgång. Risken för skada är väsentligt mindre om man är torr och påklädd i en torr miljö än om man är våt och avklädd i en blöt miljö.
Badrummet är ett våtutrymme där det förekommer både direkt vattenutsatthet men även fukt som påverkar elen i rummet. Våtutrymmen delas därför in i fyra olika områden beroende hur utsatt respektive område är för vatten och fukt. Vilket område man befinner sig i ställer olika krav på de elinstallationer man planerar att installera. För att se en genomgång av de olika områdena och kraven, se video till höger.

Varje område har en lägsta så kallad IP-klass som får lov att användas. Område 0 kräver IPX7 medan område 1 och 2 kräver lägst IPX4. Material i område 1 och 2, som utsätts för vattenbesprutning, behöver dock minst ha kapslingsklass IPX5. I området utanför dessa områden, det oklassade området, gäller reglerna enligt elinstallationsreglernas avsnitt 751 om fuktiga och våta utrymmen. Vanligtvis bedöms hela badrummet vara ett fuktigt utrymme och då gäller en minsta kapslingsklass IPX1. Detta gäller exempelvis alla lampor som monteras inom det oklassade området i ett badrum. Det finns också särskilda krav för vart exempelvis vägguttag får installeras. Ett vägguttag måste placeras utanför områdena 0,1 och 2.
Andra rum där vatten förekommer – såsom kök, toalettrum och tvättstugor – räknas enligt Elsäkerhetsverket som torra utrymmen. Det finns därför inte samma strikta krav på elinstallatoner i dessa rum som det gör i bad- och duschrummet. Elmateriel i torra utrymmen ska normalt ha en IP-beteckning på IP 2X. Elmateriel i tvättstugan, som är placerad så att den kan bli utsatt för överstrilning med vatten, ska dock som lägst ha IP-beteckningen IPX4. Gällande vägguttag, där det i badrummet ej är tillåtet att ha den närmare än 60 cm från blandaren vid handfatet, finns det inte något sådant krav i vare sig tvättstugan, köket eller i toalettrummet. Trygga Renoveringar rekommenderar dock att man ej heller där placerar vägguttag närmare blandaren än 60 cm eftersom risk för vattenöversköljning kan bedömas vara likartad i dessa rum som i badrummet.
Själva IP-klassificeringen bygger på att elektriskt materiel klassificeras med en tvåsiffrig sifferkod som anger vilket skydd en kapsling erbjuder. Denna sifferkod kallas för IP-beteckning vilket står för International Protection vilket är ett internationellt sätt att koda olika kapslingsklasser. Beteckningen anger vilket skydd en kapsling ger mot dels åtkomst av farliga delar inuti kapslingen, dels skydd för materiel inuti kapslingen mot inträngande fasta föremål eller vatten. Dammpartiklar räknas i detta sammanhang till fasta föremål.
Den första siffran i IP-beteckningen beskriver skyddet mot fasta föremål. Denna siffra anges med ett värde från noll till 6 där noll betyder att den är helt oskyddad medan sex innebär att kapslingen är dammtät. Den andra siffran anger hur väl kapslingen står emot vatten. Denna siffra anges med ett värde från 0 till 8 där noll betyder att den inte har något skydd mot vatten alls medan åtta betyder att den kan sänkas ned i vatten utan att ta skada eller bli farlig. Se tabell för de olika IP-klasserna IP-klasserna.

Säkerhetsutrustning

El kan som tidigare nämnts vara direkt farligt för människor och husdjur i hemmet varför det finns strikta krav på elinstallationer. Vid spänningar under 50 V anses risken för en farlig elstöt mycket låg. Däremot kan en elstöt från det vanliga 230 V-elnätet vara dödlig. Det är dock inte spänningen i sig som egentligen är farlig utan det farliga är strömmen. Det som är direkt farligt är om ström leds genom kroppen. En strömstyrka överstigande 30 mA, under så kort tid som 0,5 till 1 sekund, kan exempelvis vara dödande.
För att skydda personerna i ett hushåll är det därför viktigt att man har ett antal olika säkerhetsanordningar installerade.
En viktig säkerhetsåtgärd är att endast ha jordade uttag i hemmet vilket ökar säkerheten påtagligt. Har man ett ojordat uttag och exempelvis har kopplat in ett strykjärn till detta är risken att ström leds genom er kropp, med fara för livet som följd, om strykjärnet skulle vara trasigt. Det som kan hända om strykjärnet är trasigt är nämligen att strömmen leds till metalldelarna i strykjärnet med risk för att det leds vidare till dig om du kommer åt dessa metalldelar. Har ni istället ett jordat uttag så leder den så kallade jordkabeln istället strömmen från strykjärnets metalldelar till gruppcentralen som bryter strömmen om överbelastning sker. Jordade uttag räddar således liv och det är sedan 1994 lag på att endast jordade eluttag får installeras. Det är också förbjudet att ha jordade och ojordade uttag i samma rum.
Ett annat skydd, som räddar liv, är jordfelsbrytaren. Det skydd vi har i våra anläggningar i form av säkringar är nämligen inte snabbt nog för att skydda den känsliga människokroppen och då är jordfelsbrytaren ett pålitligt tilläggsskydd. En jordfelsbrytare fungerar genom att den löser ut om det är olika flöden av ström till och från gruppcentralen vilket exempelvis kan uppkomma om någon elektrisk apparatur har gått sönder. Strömmen som flyter till en fungerande apparatur är nämligen alltid lika stor som strömmen som flyter ifrån den. Strömmen i de båda kablarna är precis lika stor men varierar i riktning. Om de av någon anledning inte skulle vara exakt lika så har något typ av fel uppstått. En jordfelsbrytare för personskydd ska lösa ut inom 0,3 sekunder vid 30mA varför en jordfelsbrytare kan rädda liv om en apparatur har gått sönder.
Det är lag på att ha alla eluttag i ett badrum samt eluttag utomhus är kopplade till en jordfelsbrytare men det är att rekommendera att ha det till alla eluttag. Installeras en ny gruppcentral idag så är det lag på att även en jordfelsbrytare ska kopplas in.
Det finns även skydd i ert hem för att undvika överbelastning vilket kan orsaka brand. Huvudsäkringen i er gruppcentral har exempelvis som huvuduppgift att skydda er elanläggning genom att bryta strömmen om det blir en överbelastning i ert hem. 
Det främsta skyddet mot överbelastning i en gruppcentral är dock de vanliga säkringarna. En säkring löses ut och slår av strömmen om det uppstår överbelastning i elektriska anläggningar och kablar vilket kan orsaka överhettning och brandrisk. Överbelastning uppkommer när för stor ström leds genom en ledning, till exempel på grund av kortslutning. Då olika elektriska apparater kräver olika effekt så säkrar man upp olika mycket Ampere i proppskåpet. Om det ska säkras upp för belysning räcker det med 6A medan om det ska säkras upp till en induktionshäll så krävs det mer. Överbelastning inträffar på grund av elfel eller fel i apparatur som är inkopplad i ett eluttag.
Om ni installerar en gruppcentral idag så har den automatsäkringar medan äldre gruppcentraler har porslinssäkringar även kallade ”proppar”.

Elbesiktning

Med tanke på riskerna med felaktiga elinstallationer, både vad gäller olycksrisken och brandrisken, bör man försäkra sig om att fastighetens elinstallationer är korrekta.
Varje år brinner cirka 1 000 svenska hem på grund av elrelaterade fel enligt Elektriska Nämnden och fler än 1500 personer skadar sig varje år på grund av elektricitet.
Se därför till att göra en elbesiktning innan ni köper nytt hus. Det är nämligen vid ägarbyten de flesta felaktiga elinstallationerna upptäcks. Att man ska göra det är också viktigt eftersom det är ni som ägare av fastigheten som är ansvariga för elanläggningen vilket innebär att ni ska säkerställa att fasta elinstallationer och produkter som ansluts till den är korrekta och inte utgör någon risk för skada på människa eller egendom.
Det finns idag inga krav på att elinstallationer i privatbostäder ska kontrolleras och att så sker är också märkligt nog, med tanke på riskerna, tämligen ovanligt. I de flesta fall diskuteras inte elsäkerheten alls i samma utsträckning som fuktsäkerheten där kravet från exempelvis försäkringsbolagen är tämligen strikta. Med tanke på dels att bränder orsakade av elfel ställer till tämligen kostsamma skador, dels med tanke på olycksrisken kan det tyckas märkligt.
För att veta att elinstallationerna är korrekta rekommenderas en särskild elbesiktning. Då kontrolleras om installationen är fackmannamässigt utförd och rätt underhållen. Förutom gruppledningar, uttag, strömställare, armaturer, spis, kyl och frys kontrolleras bland annat servisledning, gruppcentral, huvudbrytare och isolering. Ni får besked om eventuella fel och brister och kan sedan göra något åt dem. På så sätt minskar ni tydligt risken för elolycksfall och bränder.
Som exempel på hur viktigt det är att utföra en elbesiktning kan vårt grannland Danmark tjäna som exempel. I Danmark kräver nämligen försäkringsbolagen, sedan maj 2012, elbesiktning i samband med varje husköp. Enligt branschorganisationen Tekniq i Danmark upptäcktes inte mindre än 95 000 felaktiga installationer bara under de två första månaderna. Av dessa ansågs 5 procent vara så allvarliga att de utgjorde en omedelbar risk för skada eller brand. Totalt gjordes 52 473 elbesiktningar under 2013. Av dessa visade sig 93 procent ha fel och brister i någon grad.

Byta hela eller delar av elsystemet

Med tanke på riskerna med att ha ett felaktigt elsystem är frågan vilken livstid ett elsystem egentligen har? Vad är risken med ett gammalt elsystem och vad är det som slits med tiden?
Ledningar, strömuttag, elcentral och andra delar i ditt elsystem åldras med tiden och behöver bytas ut. Man brukar som regel säga att när husets elsystem är 50 år, så börjar det bli dags för en elrenovering. Ledningarnas skyddshölje torkar med tiden och kan spricka och göra metallsaker i huset strömförande och skada människor. De gamla elledningarna kan också bli överbelastade och orsaka bränder.
Generellt kan alltså sägas att elledningar har en tämligen lång livstid. Det gäller dock så länge de lämnas orörda. Så fort man börjar dra och röra i gamla elledningar kan skyddshöljet spricka och då ökar risken för problem drastiskt. Renoverar man i ett rum i ett hus som är äldre än 25 år och exempelvis installerar nya vägguttag och strömbrytare bör även elledningarna dras om.